"The truth is most of the individual mistakes boil down to just one: a belief that markets are self-adjusting and that the role of government should be minimal."
Ekonomen Joseph Stiglitz förklara krisens orsak i artikeln Capitalist Fools i Vanity Fair, januari 2009.

Dan Josefsson

Artiklar & blogg

 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Relaterade artiklar

Annons
Regeringens mardröm Skriv ut Skicka sidan
Fredag, 20 Mars 2009 11:54

SCB meddelar att antalet arbetslösa ökat med 94 000 jämfört med för ett år sedan. Sverige har därmed en arbetslöshet på 8 procent. "Nu slår varslen 90-talskrisen" konstaterade SvD igår. En som intervjuas är Arbetsförmedlingens marknadsanalytiker Hans Tydén och det han säger är fruktansvärt:

"– Utvecklingen sedan i oktober förra året saknar motstycke i ett historiskt perspektiv. Det går mycket snabbare den här gången."

I det här läget kan den vara intressant att påminna sig om vad som faktiskt hände förra gången. Låt oss titta på statistiken.

Här är IMF:s statistik över den svenska arbetslösheten 1980-2008 (siffror från World Economic Outlook database 2008). Stegringen i mitten visar den regelrätta depression som Sverige genomgick i början av 1990-talet (vi hade negativ tillväxt tre år i rad, vilket är den formella definitionen på depression).

Arbetsloshet1980-2008-IMF-400x236

Utgångsläget den gången var en arbetslöshet på 1,7 procent 1990. Sedan hände detta:

1991: 3,1%

1992: 5,5%

1993: 9,0%

Tillbaka till 2009. Den oerhört snabba arbetslöshetsökning som nu pågår startar inte från en 1,7% utan från 8%, en nästan fem gånger högre nivå. När vi den här gången står på randen till en recession/depression befinner vi oss alltså arbetslöshetsmässigt nära toppen på kurvan från den förra riktigt djupa krisen.

Arbetslösheten riskerar helt enkelt att bli fruktansvärt hög. Och i det här läget leds Sverige av en regering som inte kan släppa sin nyliberala ideologi och därför inte kan agera för att lindra fallet. Finansminister Anders Borg ser krisen som en naturkatastrof som drabbar bortom mänsklig kontroll. "Det är tjäle i svensk ekonomi, och den kommer inte att gå bort i morgon" säger han i DN. Och i samma artikel levererar han det som måste bli ett bevingat uttryck:

"Nu ska vi inte drabbas av någon aktivitetspanik här".

Herregud, vi är illa ute.

Dan Josefsson

Läs också ekonomen Lars Pålsson Syll i Efter Arbetet om riskerna med överskottsmål och utgiftstak i depressionstider

Kommentarer (3)add comment

Kerstin said:

...
Och den här gången är situationen för dem som förlorar sina arbeten mycket allvarligare dessutom, just på grund av alliansens ekonomiska politik redan innan krisen slog till.
2009-03-22

Kerstin said:

...
PS:
Fast jag tvivlar på att det är regeringens mardröm. Är det inte snarare deras drömtillfälle, krisen som ger dem chansen att strippa Sverige på resterna av välfärden.
2009-03-22

Kerstin said:

...
Dessvärre verkar det ju som om Alliansen bara följer Friedmans rekommendation, att ta tillfället med krisen för att riva vad som ännu återstår av den svenska välfärden och offentlig sektor.
Så jag tror egentligen inte alls att regeringen beklagar situationen eller betraktar den som sin mardröm. Tvärtom skulle jag tro att den ser den som sänd från ovan, den osynliga handens utmärkta verkan.
2009-04-04

Skriv en kommentar

busy
 
Politik RSS-Ping